Styr- och ledningssystem

Tyresö kommuns styr- och ledningssystem beskriver vad kommunkoncernen vill uppnå och vilka tanke-, förhållnings- och arbetssätt som gäller. Styr- och ledningssystemet syftar till att, utifrån de politiska ambitionerna, åstadkomma mesta möjliga värde för de som bor, verkar och vistas här, med siktet inställt på kommunens vision och Agenda 2030.

Styr- och ledningssystemets delar

  • Agenda 2030 är hela världens gemensamma färdplan för hållbar utveckling.
  • Visionen är kommunens gemensamma framtidsbild, en bild som skapar energi och stolthet.
  • Värdegrunden talar om förhållningssätt mellan medarbetare och till dem som bor, verkar och vistas här.
  • Principer är utgångspunkter för hur verksamheten som system/helhet kan fungera på bästa sätt.
  • Målen speglar verksamhetens syfte och fokus och visar vad som ska uppnås och när.
  • Arbetssätt är hur arbetet utförs – metodik, verktyg med mera.
  • Uppföljning, utvärdering, internkontroll och kommunikation
Fokusområden

Agenda 2030 är hela världens gemensamma färdplan för en hållbar utveckling. Syftet med Agenda 2030 och FN:s 17 globala mål, är att människor världen över ska kunna enas kring en definition av hållbar utveckling. FN:s medlemsländer har enats om att åstadkomma tre saker under de kommande 15 åren - att utrota extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor samt att lösa klimatkrisen. De 17 globala målen i Agenda 2030 ska ses som ett ramverk för såväl nationellt som lokalt hållbarhetsarbete.

Läs mer om de globala målen Länk till annan webbplats.

I Tyresö kommun är Agenda 2030 del av kärnverksamheten. Alla som arbetar i kommunen bidrar till de 17 hållbarhetsmålen genom sitt dagliga arbete och engagemang. Att beakta de sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsperspektiven är integrerat i hur vi formulerar våra mål och de beslut vi fattar i vardagen. Genom alla medarbetares delaktighet och initiativ
sätter vi meningsfulla mål och aktiviteter som bidrar till hållbar utveckling inom och utanför kommunens gränser.

Tyresö kommuns vision beskriver den långsiktiga målsättningen med allt som görs av och i kommunen. Visionen är helt i samklang med det som eftersträvas i Agenda 2030.

Tyresös vision:

Tyresös vision

I Tyresö finns det hållbara livet,
nära storstad, skog och skärgård.
I Tyresö finns plats för alla – här trivs nya tankar.
Tillsammans skapar vi trygghet och tillit.
Tyresö är hemma!

Se film om visionen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Värdegrunden utgör grunden för Tyresö kommuns människosyn och hur medarbetare ska förhålla sig till varandra. Den beskriver hur Tyresö kommun vill uppfattas av Tyresöbor, samarbetspartners med flera, men också hur medarbetare ska uppfattas av varandra inom Tyresö kommunkoncern. Inom ramen för värdegrunden tydliggörs också de förväntningar som finns på samtliga medarbetare samt de specifika förväntningar som finns på alla ledare i kommunkoncernen.

Forskning har funnit fem principer som många framgångsrika organisationer har gemensamt:

  • de är behovs- och syftesdrivna
  • de arbetar med ständiga förbättringar
  • de har tydliggjort sina värdeskapande processer och nätverk
  • de har ett ledarskap som skapar utrymme för medarbetare att utveckla verksamheten de har motiverade medarbetare.

För att Tyresö kommun ska bli ännu mer framgångsrikt är det viktigt att arbeta i enlighet med dessa principer. Tanken med principerna är att vägleda alla medarbetare och chefer i hur de ska tänka, vilka beslut som behöver fattas och hur de ska agera. Om principerna tillämpas på rätt sätt kommer det bli mycket enklare att nå de uppställda målen och på lång sikt visionen.

Mål är viktiga för att leda allt som görs i rätt riktning mot den övergripande visionen. Mål gör att människor prioriterar vissa aktiviteter och väljer bort andra, att de anstränger sig i utförandet av dem och att de utövar dem under längre
tid än de skulle ha gjort om de inte haft mål.

Väl utfört måldelningsarbete leder till motiverade medarbetare, det främjar behoven av kompetens (att känna sig duktig), av autonomi (att känna att man agerar med valfrihet) och samhörighet (att känna att man tillhör en gemenskap). För att ha denna gynnsamma motiverande
effekt, behöver målen vara utformade och arbetas med på rätt sätt och det är viktigt att ha kännedom om hur mål påverkar människors motivation.

Forskning visar att det mest framgångsrika sättet att jobba med mål är att ha ett fåtal övergripande mål som utgår från syftet med verksamheten.

För att kunna styra verksamheten ur ett helhetsperspektiv
är det viktigt att sätta upp specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta mål i inom flera olika områden. I Tyresö används fyra områden. Dessa fyra områden lutar sig på forskning om framgångsrika organisationer och är starkt sammanläkande med varandra (medarbetare, kvalitet, leverans och ekonomi).

Tyresö kommunkoncern ska vara en arbetsplats med motiverade medarbetare. Medarbetare som i sin tur kommer att hitta sätt att tillsammans skapa kvalitetsförbättringar hela tiden, vilket innebär leveranser av bra välfärdstjänster och goda livsvillkor för Tyresöborna. Detta kommer i sin tur generera en ekonomi som är kostnadseffektiv, balanserad och cirkulär

De fyra målområdena

Engagerad kvinna

En väl fungerande verksamhetsstyrning och uppföljning inom kommunen baseras på en strukturerad måldelningsprocess som säkrar att alla arbetar mot de övergripande målen och visionen. Varje organisatorisk enhet har mål som, tillsammans med andra enheter på samma nivå, bidrar till måluppfyllelsen på nivån ovanför. Det
innebär att måluppfyllelsen på den övergripande nivån bygger på hur väl målen är uppnådda på nivåerna under.

Olika funktioner i en organisation har olika uppdrag, men resultaten från organisationens delar ska alla syfta till att verksamheten når sina mål. De ska med andra ord jobba mot en gemensam målbild, men bidra på skilda sätt utifrån sina uppdrag. Varje arbetsgrupp är expert inom sina arbetsområden. Därför är det viktigt att de är delaktiga i framtagandet av mål och dessutom har mandat att utforma egna förslag på lösningar för att nå målen. Med detta arbetssätt skapas motivation och uppslutning kring kommunens olika mål.

Mål som är smarta (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta) och kan följas upp ofta ger information om hur de ligger till i förhållande till målen. Det innebär att de vid avvikelser kan hitta lösningar och genomföra åtgärder för att rätta till ”färdriktningen” innan det är försent.

Måluppfyllelsen kan förbättras genom ett ständigt utvecklande av arbetssätten. Människors motivation är starkt relaterat till varför vi gör vissa saker och inte bara vad vi gör eller hur mycket vi gör det. Kopplat till mål kan man
utifrån detta resonemang peka på att det är lika viktigt att veta varför vi har ett visst mål som vilket mål vi de facto har.

Det är först när det finns en tydlig ”grön tråd” hela vägen från Agenda 2030 och visionen, till mål, värderingar och principer, som utveckling av arbetssätt kommer att ske på ett hållbart sätt som är bra för alla. Visionen, värdegrunden, principerna och våra målområden skapar en ram som alla måste hålla sig inom. Då ramen är känd kan alla bidra till utveckling av arbetssätt

Våg

Kommunens verksamhet och ekonomi följs upp kontinuerligt. Det är viktigt för att se att den förda politiken får genomslagskraft och att resurser används effektivt. Uppföljningen ligger även till grund för planeringen framåt, liksom för beslut om åtgärder och eventuella omprioriteringar när något inte leder dit det ska.

Vissa mål, indikatorer och nyckeltal följs oftare för att veta om verksamheten är på rätt väg i förhållande till den politiska inriktningen, syftet och det mål verksamheten vill uppnå. Det handlar om att varje arbetsgrupp, ledningsgrupp, nämnd och kommunstyrelse ska kunna hitta sina avvikelser i förhållande till målen, och dessutom hantera dem när de inträffar, istället för att i efterhand och försent konstatera att målen inte nåtts.

Ledningsgrupper kvalitetsgranskar och gör tillsammans en helhetsbedömning av underliggande nivåers månadsrapporter. Sedan rapporteras ledningsgruppens helhetsbedömning i en månadsrapport som input för kvalitetsgranskning och helhetsbedömning på nästa nivå. Syftet med måluppföljningen är att skapa ett signalsystem för att säkra att problem i måluppfyllelsen på underliggande nivå vid behov kan eskaleras till den nivå det behövs för att snabbare kunna lösas.

Kommunfullmäktige ansvarar för kommunens övergripande och långsiktiga styrning genom att ange övergripande mål, inriktning och omfattning i kommunplanen. Kommunstyrelsen verkställer kommunfullmäktiges beslut och ska dessutom utöva tillsyn över nämnder och bolag. Det är kommunstyrelsen som fastställer formerna för hur verksamheter och ekonomi ska följas upp och rapporteras. Kommunstyrelsens uppföljning till fullmäktige sker genom delårsrapporter och årsredovisning. Delårsrapporterna upprättas var fjärde månad per den 30 april och den 31 augusti. De ska innehålla utfall och ekonomiska prognoser för drifts- och investeringsbudget samt redovisa måluppfyllelse och följa upp risker. Årsredovisning görs vid varje årsskifte.

Nämnderna är ansvariga för sina verksamheter och ska följa upp sin verksamhet och ekonomi i tillräcklig omfattning. Nämnderna ska lämna delårsrapport var fjärde månad per den 30 april och den 31 augusti och en verksamhetsberättelse vid årets slut. Delårsrapporten ska innehålla utfall, ekonomiska prognoser, bedömning av måluppfyllelse och uppföljning av risker. Den ska även innehålla förslag på åtgärder som nämnden avser vidta vid avvikelser, och status på uppdrag.

Förutom att bidra till de övergripande kommunala målen ska nämnderna säkerställa att de uppfyller de krav som ställs genom lagstiftning och andra styrdokument. Uppföljning och analys baseras på egenkontroll, riskhantering och avvikelsehantering. Nämndernas delårsrapporter och verksamhetsberättelser beslutas i nämnden och rapporteras därefter till kommunstyrelsen
och kommunfullmäktige.

Nämnderna ska även, förutom att leverera delårsbokslut och årsberättelse, också redovisa de månatliga ekonomiska prognoserna och uppföljning av de övergripande målen och investeringar samt viktiga händelser och status på uppdrag. Om någon nämnd bedömer att målen inte kommer att uppfyllas ska de rapportera risker, avvikelser och åtgärder till kommunstyrelsen, så snart det är möjligt.

Bolagsstyrelsen är ansvarig för sin verksamhet. Bolagen ska lämna delårsrapport per 30 april och 31 augusti med uppföljning av mål, investeringar och risker. Årsredovisning lämnas efter årets slut. Bolagen ska i samband med årsredovisning lämna en redogörelse för hur det kommunala ändamålet uppfyllts. Även bolaget rapporterar månatligen enligt samma struktur som nämnderna ovan.

Nämnderna ska årligen se över sina taxor och avgifter i syfte att avgiftsintäkterna ska bidra till verksamheternas finanser.

Kommunikation

Den långsiktiga visionen, mål och strategier och
för Tyresö kommun kommuniceras till medborgarna
vid olika tillfällen under året via till exempel
tyreso.se, sociala medier och kommunrutan i
Mitt i Tyresö. Årsredovisningen kommuniceras
via tyreso.se.

Medarbetare informeras och är delaktiga i
måldelning och uppföljning på en rad olika sätt
under året, till exempel genom att sätta mål på
enhets- och medarbetarnivå samt i det månatliga
uppföljningsarbetet.

Kommunstyrelseförvaltningen utarbetar en
plan för kommunikation som beskriver de viktigaste
budskapen och strategier för att nå ut med
dessa. Varje verksamhet utarbetar, på basis av
nämndplanerna, de viktigaste budskapen samt
kommunikationsplaner för de olika aktiviteter
som görs för att målen ska nås.

Sidan publicerad av: kommunikation@tyreso.se
Senast uppdaterad: 29 februari 2024