Länshållningsvatten, vägledning för hantering och anmälan
Vid sprängning, borrning, schaktning, upplag av massor och olika typer av entreprenader kan vatten ansamlas i schaktgropar eller låga punkter. Det vattnet kallas för länshållningsvatten. Vattnet kan innehålla föroreningar som kan skada miljön och måste därför renas. Denna vägledning är en del av Tyresö kommuns arbete för att förbättra vattenkvalitet i kommunens insjöar och kustvatten.
Kort om länshållningsvatten
Det finns ingen definition av länshållningsvatten i lagstiftningen. Oftast beskrivs länshållningsvatten som regnvatten, inträngande grundvatten och process- eller spolvatten som uppkommer på en arbetsplats exempelvis i samband med markarbeten som schaktning, sprängning, marksanering, upplag av bergmassor, borrning, grundvattensänkning och annan verksamhet under ett genomförandeskede. Länshållningsvatten kan vara förorenat i olika grad.
Förutom nederbörd är det en rad faktorer som påverkar vilken karaktär länshållningsvatten får. Faktorer som påverkar föroreningsgrad i länshållningsvatten är förekomst av berg- och jordarter, eventuella föroreningar som redan finns i mark och vattenområdet. Dessutom kan anläggningsprojektet i sig innebära en föroreningsrisk, exempelvis kan haverier i maskinparken och användning av byggtekniska produkter innebära en risk för utsläpp eller förorening.
Länshållningsvatten som innehåller låga föroreningshalter bör inte belasta avloppsreningsverken utan ska behandlas lokalt till exempel i slam- och oljeavskiljare och kan därefter avledas till mark- eller vattenområde.
Ansvar och vägledning
Den som utför arbetet, verksamhetsutövaren, är ansvarig för hantering av uppkomna länshållningsvatten. Verksamhetsutövaren ska upprätta en beskrivning av miljöpåverkan (mer information finns i blankett) från det länshållningsvatten som ska avledas från platsen. Blankett hittar du längst ner på denna sida.
Tyresö kommun är VA-huvudman och ska i samråd med Södertörns miljö- och hläsoskyddsförbund, SMOHF, göra en bedömning av vart vattnet ska avledas efter att anmälan har inkommit till oss. Observera att Tyresö kommun som VA-huvudman har rätt att, om våra anvisningar för utsläpp till dag- och spillvattennätet inte uppfylls, omgående och villkorslöst kräva att bortledningen upphör. Detta sker med stöd i Lagen om allmänna vattentjänster, LAV (2006:412).
Vid utsläpp direkt till mark- eller vattenområde ska Tyresös miljömyndighet, Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund/SMOHF, alltid rådfrågas.
Viktigt att tänka på:
- Ingen bortledning av länshållningsvatten till spill- eller dagvattensystem, insjö, hav/kustvatten, vattendrag, dike eller/mark får ske utan besked från Tyresö kommuns VA-enhet eller SMOHF.
- Var ute i god tid. Anmälan ska lämnas till VA-enheten, vatten@tyreso.se senast fem veckor innan länshållningsvatten uppkommer. Använd blankett längst ner på denna sida och ange Länshållningsvatten i ämnesraden i mejlet.
- SMOHF ska alltid rådfrågas i god tid vid utsläpp till mark och recipient.
Rekommenderad turordning för omhändertagande av länshållningsvatten är följande:
- Planera för att förhindra uppkomst av länshållningsvatten.
- Planera för att minimera mängder länshållningsvatten genom till exempel avledning av ytvatten från schaktytor. En annan åtgärd är planera att minska tiden då schakter står öppna.
- Vid behov, rena länshållningsvatten lokalt.
- Beroende på vattnets innehåll efter behandling kan det återinfiltreras på plats, avledas till Tyresö kommuns dag- eller spillvattennät eller direkt till insjö, kustvatten, vattendrag, dike, eller mark.
Recipienter, riktvärden samt provtagning av länshållningsvatten
Med recipient menas här kustvatten, insjöar eller vattendrag som tar emot länshållningsvatten. Dagvatten i Tyresö kommun renas lokalt i dagvattendammar eller diken och släpps därefter till kustvatten, insjöar eller vattendrag, beroende hur avrinningsområde ser ut.
Om länshållningen pågår under kortare tid och avledning sker till en recipient med stor vattenomsättning, som kustvatten till exempel, kan det finnas förutsättningar för att acceptera högre utsläppshalter. Mindre insjöar och vattendrag är känsligare vilket innebär att kraven på rening är mer omfattande.
Tabell 1 används för att identifiera vilka riktvärden som gäller för den aktuella verksamheten. Från tabell 1 erhålls en siffra beroende på uppskattad tid för avledning av länshållningsvatten och mottagande recipient. Utsläppspunkten kan vara anslutningen till dagvattennät eller dike, eller direkt till ett ytvatten. Siffran används sedan i tabell 2 för att bestämma aktuella riktvärden.
Tabell 1. Total beräknad tid för avledning av länshållningsvatten samt typ av mottagande recipient. Siffrorna hänvisar till kolumner i tabell 2, riktvärden.
Tid för avledning | Kustvatten | Insjöar | Vattendrag |
|---|---|---|---|
< 1 månad | 4 | 3 | 2 |
1 månad - 1 år | 3 | 2 | 1 |
>1 år | 2 | 1 | 1 |
Vattendrag: Gudöå, Gammelströmmen, Nyfors, Follbrinksströmmen, Alby dike. Resten är insjöar och kustvatten beroende på avrinningsområden.
Se karta
Länk till annan webbplats.
Riktvärdena i tabell 2 avser halter i utsläppspunkten, efter lokal rening. Observera att riktvärdena ska klaras utan utspädning.
Oavsett om vattnet leds till dag- eller spillvattenledning ska det lägst klara Tyresö VA-HM krav för att inte orsaka skada på eller igensättning av ledningarna, se nedan i tabell 2 för riktvärden.
Tabell 2. Ämnen och parametrar för avledning av länshållningsvatten till VA-nät, ytvattenrecipienter; kolumnhänvisning.
Parameter | 1 | 2 | 3 | 4 |
|---|---|---|---|---|
Arsenik (As) µg/l | 5 | 7,5 | 7,5 | 10 |
Benso(a)pyren (BaP) µg/l | 0,03 | 0,03 | 0,03 | 0,08 |
Bly (Pb) µg/l | 3 | 6 | 8 | 10 |
Fosfor, (tot P) µg/l | 60 | 80 | 100 | 150 |
Kadmium, (Cd) µg/l | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
Konduktivitet mS/m | 500 | 500 | 500 | 500 |
Koppar, (Cu) µg/l | 10 | 15 | 20 | 30 |
Krom, (Cr) µg/l | 5 | 10 | 10 | 10 |
Kväve, (tot N) mg/l | 2,5 | 3 | 4 | 7 |
Kvicksilver (Hg) µg/l | 0,04 | 0,05 | 0,06 | 0,1 |
Nickel, (Ni) µg/l | 5 | 10 | 10 | 10 |
PCB 7 µg/l | 0,014 | 0,014 | 0,014 | 0,014 |
Zink, (Zn) µg/l | 15 | 30 | 50 | 100 |
Oljeindex, mg/l | 1 | 1 | 1 | 1 |
Suspenderat material | 40 | 40 | 55 | 100 |
pH | 6,5-9 | 6,5-9 | 6,5-9 | 6,5-9 |
Vid hantering av länshållningsvatten från PFAS(högfluorerade ämnen)- förorenade områden ska alltid kontrolleras initialt genom analys av PFAS 11. Innehåller länshållningsvattnet PFAS-ämnen ska bästa tillgängliga teknik väljas som reningsmetod. Med bästa tillgängliga reningsteknik förväntas de maximala tillåtna halterna i tabell 3 understigas med stor marginal.
Tabell 3. Krav för utsläpp av PFAS
PFAS 11 | ng/l | Lägsta möjliga halt. Dock ej över 90 ng/l |
PFOS | ng/l | Lägsta möjliga halt. Dock ej över 20 ng/l |
PFOA | ng/l | Lägsta möjliga halt. Dock ej över 20 ng/l |
Länshållningsvatten ska som utgångspunkt genomgå lokal rening. Detta genomförs minst genom slam- och oljeavskiljning med en uppehållstid på minst 12 timmar. En kombination av flera reningstekniker kan behövas för att reningen ska bli tillräcklig.
Under tiden för länshållningen tas prov på utgående, renat länshållningsvatten. Den som utför provtagningen ska ha genomgått utbildning som vattenprovtagare eller ha motsvarande kompetens.
Vid bortledning av länshållningsvatten till spillvattenledning följer Tyresö kommuns VA-enhet Stockholm Vatten och Avfalls riktlinjer för länshållningsvatten, för mer information om aktuella värden med mera, läs mer på deras webbplats.
Stockholm Vatten och avfalls webbplats Länk till annan webbplats.
Anmälan om bortledning av länshållningsvatten
Anmälan görs till vatten@tyreso.se
Blankett för anmälan om bortledning av länshållningsvatten
, 33.3 kB.
Ange ämne Länshållningsvatten i mejlet. Anmälan ska göras senast fem veckor innan länshållningsvatten uppkommer.